Jag orkar inte.
Okej, inte särskilt schysst sagt men ändå. Sen när har jag blivit schysst? Igår berättade min kollega om hennes romantiska alla hjärtans dag. Hur han överraskat henne med middag och levade ljus (typ överallt). Det romantiska skulle då ligga i att han ALDRIG laga mat. Det förvånande var att det hade smakat bra. Sen hade de tydligen bara lega och tittat på varandra och uttalat orden "vi har det så bra". Jag kan inte titta någon i ögonen för länge utan att bli yr i huvudet. Jag är väldigt oromantisk på så sätt. Vad skulle jag sen kontra med när hon frågade mig om min dag. "Hm, får se nu, jag var deprimerad och drack en flaska rödvin. Blev alldeles för full och minns inte vad jag gjorde. Just det, jag dansade också. Illa. Jag dansade illa. Och såg fem slagsmål påväg till sängs men kände inte för att bråka"
Undrar hur man på snabbast möjligaste vis får åtta timmar att gå.