Romantiker

Jag har många vänner som är obotliga romantiker. En vän strödde rosblad lite spontant över sängen och sen satt och väntade i underkläder. Det var bara det att precis som på film vart killen försenad och hon satt där naken och frusen. Magin liksom dog ut efter ett par timmars väntan. En annan vän lagade trerätters till sin kille på nyår. Ja visst, hon körde igenom hela receptet för mig bak och fram, upp och ner, ut och in. Frågade t.o.m med om jag hade några förslag på bra efterrätter. Eh, chips? Med dip? Jag menar man kan omöjligt älska någon så mycket att man frivilligt ställer sig flera timmar i köket, på nyårsafton och håller kok i tre gryter.
Jag har ju försökt sådär ett par gånger att vara lite romantisk. Typ hålla handen. Tycker bara det blir stelt. Fan, jag viftar som en dåre när jag är ute och går. Har svårt att kontrollera min egna armar hur ska jag då kunna ansvara för någon annans? Det är inte det att jag inte tycker det är mysigt med levande ljus och lavendeldoft och champange. Bara att jag föredrar skräckfilm, egen kudde och öl. Nej, jag är nog romantiskt obegåvad.
Filius Paulus:

Tja bruden. verkligen läckra pelagoner.

Kul å se din blogg, va ett tag sen.

Om du har lite kunskap i det heliga språket så vet du vem jag är!!!!

Kommentera inlägget här: