FLIRTAR DU MED MIG?

Det är fler än en gång jag fått frågan; är du flirtig?

Instinktivt har jag alltid svarat nej på den frågan. Jag fladdrar varken med ögonfransarna eller råkar ta mig på brösten. Jag och alla andra tjejer som hävdar bestämt att de aldrig någonsin flirtar med killar hoppas istället att man ska uppfattas som omedveten och helt naturlig. Vi tror oss tycka att det ligger något fult och smutsigt i att ge sig hän åt flirtandets magi. Faktum är att vi är inte alls omedvetna fast att vi påstår oss vare det. Nej, vi vet mycket väl när en kille tittar åt vårt håll för då (helt naturligt) plutar vi med läpparna och ler så rart. Vi råkar skratta till och böja oss ner så urringningen (helt naturlig) syns just i rättan tid för att killen ska kolla åt vårt håll.

Det var häromdagen på jobbet när jag kom på mig själv med att flirta något kopiöst med en äldre man. Det hade inte någon som helst betydelse att hans fru och barn stod bredvid. Nej, komplimangerna haglade för hans vältränade kropp och sitt nyrakade hår. Jag visste inga gränser då jag frågar var mannen jobbar någonstans och samtidigt slickar mig om läpparna. Jag drog kvar med blicken i hans och råkade nudda hans hand.

Vem försöker jag lura; jag är varken omedveten eller naturlig. Jag är en flirtoman.

SÖNDAGEN DEN 18 JULI 2010

Det är kvavt i rummet när jag vaknar till liv. Jag avskyr verkligen min lägenhet på sommaren. Det är näst intill olidligt när eftermiddagssolen ligger på om dagarna. Jag sätter mig upp i sängen och tittar mig omkring. Var är min hårtoffs nu igen. Jag tittar under kudden där de brukar samlas på hög. Där var den. Samlar upp mitt hår i en knut på huvudet och sträcker mig efter mobilen. Halv tio på morgonen. Skönt att få sova ut. Känner mig trött i kroppen efter en sexdagars jobbvecka. Påminner mig själv om att det var jag själv som tackade nej till semester.

Reser på mig och kränger på mig träningoverallsbyxorna. Det känns ovant att sova utan kläder. Helst av allt hade jag sovit med overall året om men värmen gör det omöjligt. Hör Tilde de Paula prata någonstans. Öppnar dörren från sovrummet och gnuggar mig i ögonen. Funderar på om jag har någon frukost hemma. Tittar upp och fångar en annans blick i min.

Snabbt hoppar jag två steg in i köket och sätter mig på huk vid köksbordet. Hjärtat rusar. Det gör ont. Jag försöker lugna ner mig med djupa andetag. In genom näsan och ut genom munnen.


- Godmorgon älskling! Vad gör du?! hör jag inne från vardagsrummet.


Jag reser på mig och drar en hand genom håret. Plockar fram två koppar och häller upp det nybryggda kaffet i båda. Säger tyst för mig själv att ta mig samman. Tar några kliv in till soffan och räcker den ena koppen med kaffe till honom. Han ställer ifrån sig den och drar ner mig i soffan för att kyssa mig. Sen fastnar jag där i hans famn.


- Vad gjorde du? Det såg ganska roligt ut när du flög in i köket sådär, skrattar han.

- Såg en äcklig spindel på golvet som jag försökte döda, ljög jag.

- Hann du?

- Nej, han försvann.


Jag tar en stor klunk kaffe och tittar i ögonvrån. Jag kommer nog aldrig vänja mig. Jag har kille, en pojkvän, min man och jag undrar hur jag kunde vara utan så länge.

 

ETT BÄTTRE JAG

Nytt år. Igen. Hurra. Motivationen tröt till livet men till sist satte jag in dödsstöten och bestämde mig. 2010 ska bli mitt år och jag ska bli en om möjligt ännu godare människa.

Trist nyårslöften kan man tycka. Att bli en bättre människa går man varken ner i vikt eller får vältränad rumpa av men det skulle väl löna sig i längden. Trodde jag ja. Inte är det lätt att vara rar och god när resten av befolkningen ägnar sig åt att gå runt och vara lite allmänt dumma i huvudet.

På länsbussen igår satt jag och tjuvlyssnade på ett äldre par tanter när de samtalade med busschauffören. Alla vet att man inte får samtala med bussis när han kör men tydligen var tanterna undantaget som bekräftade regeln.
Inne i stan stannar bussen får att plocka på mer passagerare. En kille som tar ett kliv in och säger att han endast ska åka en liten bit och samtidigt som han säger detta betalar för sig.

- Nej, du får åka lokalbussarna. Ser du inte skylten i framrutan?

Den unga killen ursäkta sig snabbt och kliver av lika fort som han kom på. Vad onödigt hård han var busschauffören, tyckte jag. Pojken kände säkert bara inte till de nya reglerna att man inte längre får åka lokalt med länsbussarna.

-  Man får inte skämma bort dem, säger ena tanten där fram.

- Nej, absolut inte, instämmer den andra.

- Det går inte göra några undantag för någon, konstaterar chauffören och så fortsätter han;

För många år sedan åkte alltid en kvinna i medelårsåldern med oss ut till flyget där hon också jobbade. Det var när vi körde tomresor till garaget. Istället för att kvinnan skulle få stå och vänta 45 min på en annan buss tyckte vi att hon gott kunde få åka med oss. Tills då en kollega fick nys om saken och gjorde stor affär av detta sen på rasten. Inga reglar skulle brytas och inga undantag göras tyckte han medan vi andra menade på att det gjorde väl inte så mycket.

- Han var inte så serviceinriktad! utbrister tanterna.

Jag ser hur jag reser på mig och skriker; MEN FÖR DEN LILLA KILLEN NYSS GICK DET INTE GÖRA NÅGRA UNDANTAG OCH OTREVLIG VAR DU DESSUTOM. DET ÄR ATT GÖRA SKILLNAD PÅ FOLK OCH FOLK! TVI PÅ ER.

Knogarna vitnar kring handväskan och ögonen fylls av tårar.

Varför kan inte alla andra idioter också bestämma sig för att bli goda medmänniskor i år?

HAPPY NEW YEAR BUT ONLY MAYBE

Jag låg och tänke lite igår innan jag somnade.

Snart är det ett nytt år, igen.

Ett helt år kan spela så olika stor roll.

Detta var året då någon gifte sig med sin älskade.

Detta var året då någon blev med sitt efterlängtade barn.

Detta var året då någon gjorde sin livs resa.

Detta var året då någon startade eget.

Detta var året då någon blev drogfri.

Detta var året då någon blev friskförklarad efter en lång tids sjukdom.

Detta var året då någon köpte sitt drömhus.

Detta året innebar stundvis total lycka för en del men detta var också året;

Någon förlorade sin förälder.

Någon blev arbetslös.

Någon skilde sig.

Någon hamnade i fängelse.

Någon miste sitt barn.

Någon tog en överdos.

Någon förlorade kampen mot cancer.

För någon blev detta året det värsta i deras liv.

För mig har 2009 varit bra och det är med stor skräck jag ringer in det nya året. Ska nästa år bli det värsta i mitt liv?

EN VIT JUL

Och jag gjorde det såhär.

KLICK

Så lätt.

Så självklart.


FUNDERAR LITE BARA

Jag funderar mest på nya nyårslöften. Än har jag inte kommit så långt. Det jag kan säga är att allt går ut på att att bli en bättre människa iallafall.

No shit, Sherlock.

Bli något geni var det inte på tal om.

SÅ DUMT

När min kusin föreslog att jag skulle hänga med på bodypump på söndagseftermiddagen lät detta som en god idé. Jag har ju pallrat mig till gymmet i stan någon gång i veckan sen en tid tillbaka så nog borde jag klara en timmes bodypump.

Det gick tungt, tungt och jag blev faktiskt väldigt besviken när jag förstod hur klen jag är. Tråkigt att träningen inte gett resultat tänkte jag bittert. Samma vikter som på gymmet men denna skivstång kändes inte riktigt mänsklig under övningarna.

- Vad duktig du var, säger kusinen.

- Duktig? Jag är ju klen.

- Du har ju bra med vikter på.

Jag tittar på skivstången och inser att jäklar, ja. Jag har ju glömt räkna vikterna på båda sidorna. Jag räknade bara den sammanlagda vikten på ena sidan och glömde bort den andra.

Inte konstigt jag brytit ryggen.

LIPSILL

Jag är den största lipsillen som finns. Det spelar ingen som helst roll om det är nyhetsmorgon, bumbibjörnarna, reklam, en ung pojke som hjälper över en dam över gatan, jag finner de mest banala situationerna tårdrypande.

Lyckas jag överleva "Hjältegalan" på fyran på måndagkväll utan att behöva sjukskriva mig nästa dag är jag bara tacksam. Gissa om jag kommer gråta åt dessa fantastiska människor.

Frågan är om jag gråter just för att de är så fantastiska eller för att jag då inser hur menlös en annan är.

GYMKILLENS VARA ELLER INTE VARA

Jag tror jag är nära att bli ihop med gymkillen trots att han denna morgon när vi träffade på varandra i entren på gymmet känns aning arrogant till sättet. Han är liksom oåtkomligt på ett vackert sätt. Han verkar intresserad fast ändå inte liksom.

Tyvärr kan jag inte bli ihop med honom förrän jag rett ut en sak som hände oss för snart ett år sedan. Jag behöver er hjälp. Jag kan inte bestämma mig för om följande situation kan tas som en komplimang eller borde anses som ren förolämpning.

Här kommer situationen:

För något år sedan träffades jag och gymkillen på krogen. Vi fick syn på varandra på håll och jag kunde inte för allt i världen placera honom. Vart hade vi träffats förrut? Killen i fråga kommer fram till mig och kan berätta att vi tränar på samma gym. Enligt honom har han försökt få kontakt med mig men att "jag ser så sur ut varje gång jag är där". Jag blir smickrad av det han säger och då böjer han sig fram och kysser mig vilt. Jag står överväldigad och förvånad kvar. Vi som knappt pratat med varandra och ännu mindre känner varandra har helt plötsligt hånglat. Sen säger han "det där har jag velat göra sen jag såg ditt vackra ansikte på gymmet". Sen säger vi att vi ska ses senare och han som egentligen vart påväg hem redan bestämmer sig för att stanna. Jag däremot flyr med svansen mellan benen och än idag funderar jag över om det var helt okej att han slängde sig om min hals sådär.

JAG ÄR TRÖTT

Du förstår att du fått för lite sömn när du lägger in ett öppnat filpacket i kylskåpet.

VÄRLDENS BÄSTA BARNVAKT

Jag vill inte skryta på något sätt men jag är förmodligen genom tidernas bästa lektant. Jag går alltid in helhjärtan i lekar med småbarn. Tidigare som aupair uppfann jag lekar som Cleaning-Man, Robot-man och Indianriket. Några av de meriter jag kan tacka min uppfinnerikedom för. Jag är grym på att leka. Den enda förutsättningen är att jag har barn att tillgå, någon rekvisita mer än det är knappast nödvändig.

Ikväll var jag barnvakt åt mitt kära kusinbarn som är ungefär 6 år gammal. Det är inte lätt att hålla reda på när man har 72 syskon och brorsbarn därför gissar jag ofta deras ålder. Jag förutsätter att hon är äldre än 2 år då hon kan gå helt obehindrat. Jag antar också att hon inte är 15 eftersom hon inte har moped. Dessutom kunde hon knappt stava till "sun" så när dessa faktum kvarstår gissar jag på 6 år.

Ikväll lämnade hennes mamma henne här hos mig. Till en början vart allt frid och fröjd och vi hittade på den ena leken efter den andra. Vi skrattade och skojade friskt. Mitt kusinbarn vart så förnöjt när hon lyckades kasta mig i eldens gap och så vidare men så händer plötsligt något. Hennes ansikte förvrids och munnen snörps samman och plötsligt från ingenstans börjar hon tjuta hejdlöst.

- Men gumman, vad hände? frågar jag.
- Jag längtar efter mamma! nästan skriker barnet.
- Men hallå? Du kan ju inte bara börja lipa sådär, vi som lekte och allt.
- Jag vill heeeeeeeem.
- Det går tyvärr inte, och vi lekte ju faktiskt. Vad hände liksom?

Här går flickebarnet och ställer sig vid fönstret och tittar ut mot gatan.

- Jag vill heeeeeem, upprepar hon.
- Hade vi inte kul när vi l e k t e?! Okej, kom här då.

Sen måste jag trösta och krama och trösta och sen hamna i andra andningen för nu jävlar ska det lekas så hon inte får en sekund över att tänka på mamma.

Och jag lyckas, nästan. Tills jag säger att det är dags att borsta tänderna och gå och sova.

Vad händer då?

- Jag vill heeeeeem..

DÄRFÖR BRÄNNER JAG RISET

Jag bränner riset för att jag tror att 8 minuter är lika med att göra följande saker;

- gå på toa

- göra sallad

- skriva ett blogginlägg

- packa ur väskan

- byta om

Nästa gång ska jag pröva att faktiskt kolla på klockan.

JAG HAR ETT DUBBELNAMN

Var och hämtade mina linser hos optikern i förra veckan.

- Hej, skulle hämta ut lite linser.
- Hej, då ska vi se vad heter du?

Jag säger mitt namn, mitt dubbla namn, dubbelnamn och tillägger;

- Man börjar vänja sig nu..
- Vänja sig?
- Ja, alltså vid namnet.
- Jaha, du har precis gift dig och bytt efternamn?

Kärring, hur vågar hon fråga om jag precis gift mig. Jag som inte ens har kille.

- Neeej, jag har inte gift mig men vant mig vid att ha dubbelnamn.
- Tycker du inte det är fint?
- Nej, fy för dubbelnamn. Det är inte vackert.
- Jag heter Anna-Karin, men tycker det är helt okej att heta det.

Hoppsan sa. I fortsättningen ska jag alltid titta på namnskyltarna innan jag börjar spekulera i vad som är bra eller mindre bra.

JAG ÄR FÖR GAMMAL FÖR MIN ÅLDER

Jag har börjat virka.



Alltså, jag har precis fyllt 85 år och plockat näshår.

SVAR TILL ANONYM MAN

POSTAT AV Anonym man

Är det verkligen så hemskt att vara själv? Risken finns att du kommer skrämma bort killar som är intresserade om du är alltför desperat efter tvåsamheten.

2009-12-04 KLOCKAN 00:30:05


Jag är beredd att ta den risken.

Förresten, är du singel?

Vill du ha barn?

Vill du gifta dig med mig?


TVÅMANSSOFFANS VARA ELLER ICKE VARA



Vad är vitsen med en tvåmanssoffa när du inte är tvåman utan enman.

Det känns så

ensamt.

FINN ETT FEL

"tack för god service"

"det var väldigt trevligt att handla av dig"

"du gör mig förbryllad"

Vad bör man i n t e höra från en kund?

Jag har hört samtliga.

På en vecka.

VEM VILL LEVA MITT LIV?

Alla andras tillvaro känns så mycket mer inbjudande än min.

Ingen vill leva mitt liv.

Men jag vill leva alla andras.

Jag vill vara som hon; En gift kvinna.

Jag vill vara som hon; Gravid.

Jag vill vara som hon; Mamma.

Jag vill vara som hon; Utomlands.

Jag vill vara som hon; Sambo.

Jag vill vara som alla andra. Istället är jag 24 år och sitter ensam i min lägenhet och väntar på att kycklingen ska bli klar i ugnen. Jag har inget att klaga över och fy skäms på mig. Men önska får man.

KÄNNER MIG SORGSEN

Jag fattar inte varför gymkillen gjort slut.

Var vi ovänner?

Älskade han inte mig?

Var vi för olika?

Hade vi inget att säga varann?

Var vi inte rätt tillsammans?

Varför var han tvungen att springa med den där snygga, blonderade tjejen.

Varför gör det så ont.

Varför gillar han inte mitt kortklippta, oranga hår.

Varför är han så perfekt.

Varför har han inte mitt telefonnummer.

Varför har inte jag hans.

Varför gillar killar bara långhåriga tjejer.

Hur blir man blondin.

Vad heter egentligen gymkillen?

SHAKIRA

Jag vill se ut som Shakira.

Undra om jag lyckas till nyår.