aliciabotilda

Hade aldrig somnat igår pågrund av ett evigt härjande i grannlägenheten och trappuppgången. Klockan tio över tolv plingar det på min dörr och man hör en grupp tjejer skratta och försöka springa iväg i sina högklackade skor. Grattis tänkte jag. Ni har precis sett till att er vän har blivit vräkt.

Jag låg vaken till klockan blir två och jag hör ännu en gång aktivitet i trappen. Efter ett tag hör man en dörr öppnas och desperata steg nere vid entrén. Stora tårar och mer folk.

Tur man hade gått och lagt sig. Eller just det. Det gick inte att sova.

Jag har fått nog.