VARFÖR JÄVLAS?

När jag säger att jag är ute och springer överdriver jag. Jag springer inte. Jag hasar mig fram. Förrutom då vill säga jag möter någon annan som är ute och springer. Då sträcker jag på mig, har höga knän och blicken uppåt. Jag slutar till och med andas i ett mötesögonblicket. Kostar på mig ett snett leende och flyger fram. Detta är en sådan kraftansträngning för mig varje gång att jag sedan fortsätter dubbelvikt med andnöd och svettningar av inte denna värld. 

Problemet är nu att varenda själ i hela universum tycks ha börjat springa precis där jag är.

Jag tror de jävlas med mig.

ÄR JAG GULD VÄRD?

Hemma i brevinkastet, det trasiga brevinkastet där brevbäraren varje dag får trycka in posten med våld, fick jag ett brev från Guldfynd. Jag tänkte att det kanske var dags att förlänga någon försäkring på något av alla mina smycken men så insåg jag ganska snabbt att jag äger inga dyrbara juveler. Den enda är min guldring (på högerhanden) som jag fick av mamma och pappa i 20-årspresent och den behöver jag inte försäkra för den tar jag aldrig av mig och skulle den någon dag åka av är jag förmodligen död och då kan det kvitta.

Iallafall för att återkomma till vad det faktiskt stod i brevet. I brevet stod det, till min förvåning; grattis på födelsedagen.
Amen shit, tack ska du ha. Hur visste Guldfynd att jag snart fyller år. Så stannar jag upp igen. Så märkligt, att de skickar fin fina erbjudande på guldringar nedsänkta från 21.998:- till ynka 13.998:- till mig. Jag som fyller år.

Snacka om kanonpris men jag tänker liksom inte betala min egna födelsedagpresent och ännu mindre fria till mig själv.

Men vill ni, bifogar jag gärna broschyren.