FÖRLÅT MIG FÖR JAG SA FEL

Idag var en tuff dag på jobbet. Allt jag sa blev liksom jättefel. Först kallar jag en kille tjock. Inte riktigt men jag frågade om han ville ha hjälp upp med barnvagnen för trappen men han sa nej tack. Då kändes det som ett bra läge att skämta till det så jag svarar "nej du är ju stor och stark". Det hade väl varit okej om killen inte varit just stor som i rund om magen. Han muttrar "stor kanske men inte stark". Sen går han in, vänder och går ut.

Lite senare på eftermiddagen hjälper jag en kille med en skjorta en lång stund när han  plötsligt säger "snart får jag lite kvinnlig hjälp också". Jag blev lite ställd eftersom jag 1. hjälpt honom redan 2. jag är en kvinna 3. killen ville bekräfta att han har flickvän 4. jag har inte raggat bara jobbat.
Så när han säger detta svarar jag att "det är nog säkrast". Vilket han tar som att jag kritiserar hans flickvän och anser henne vara kontrollerande.

Två situationer där jag absolut inte menade något illa men orden blev så fel. Förlåt mig något väldigt.

(Ingen gymkille idag på träningen. Dansaerobics är nog inte hans grej)

Kommentera inlägget här: