aliciabotilda

VÄRLDENS BÄSTA BARNVAKT

Jag vill inte skryta på något sätt men jag är förmodligen genom tidernas bästa lektant. Jag går alltid in helhjärtan i lekar med småbarn. Tidigare som aupair uppfann jag lekar som Cleaning-Man, Robot-man och Indianriket. Några av de meriter jag kan tacka min uppfinnerikedom för. Jag är grym på att leka. Den enda förutsättningen är att jag har barn att tillgå, någon rekvisita mer än det är knappast nödvändig.

Ikväll var jag barnvakt åt mitt kära kusinbarn som är ungefär 6 år gammal. Det är inte lätt att hålla reda på när man har 72 syskon och brorsbarn därför gissar jag ofta deras ålder. Jag förutsätter att hon är äldre än 2 år då hon kan gå helt obehindrat. Jag antar också att hon inte är 15 eftersom hon inte har moped. Dessutom kunde hon knappt stava till "sun" så när dessa faktum kvarstår gissar jag på 6 år.

Ikväll lämnade hennes mamma henne här hos mig. Till en början vart allt frid och fröjd och vi hittade på den ena leken efter den andra. Vi skrattade och skojade friskt. Mitt kusinbarn vart så förnöjt när hon lyckades kasta mig i eldens gap och så vidare men så händer plötsligt något. Hennes ansikte förvrids och munnen snörps samman och plötsligt från ingenstans börjar hon tjuta hejdlöst.

- Men gumman, vad hände? frågar jag.
- Jag längtar efter mamma! nästan skriker barnet.
- Men hallå? Du kan ju inte bara börja lipa sådär, vi som lekte och allt.
- Jag vill heeeeeeeem.
- Det går tyvärr inte, och vi lekte ju faktiskt. Vad hände liksom?

Här går flickebarnet och ställer sig vid fönstret och tittar ut mot gatan.

- Jag vill heeeeeem, upprepar hon.
- Hade vi inte kul när vi l e k t e?! Okej, kom här då.

Sen måste jag trösta och krama och trösta och sen hamna i andra andningen för nu jävlar ska det lekas så hon inte får en sekund över att tänka på mamma.

Och jag lyckas, nästan. Tills jag säger att det är dags att borsta tänderna och gå och sova.

Vad händer då?

- Jag vill heeeeeem..