Jag, hemmafru?

Jag kan absolut tänka mig att bli hemmafru trots att vissa hävdar bestämt att det inte hör hemma på 2000-talet. Tycker inte alls att det är nedlåtande eller typsikt kvinnligt. "Kvinnogöra" tror jag skulle passa mig som handen i handsken. Visst jag skulle ju inte laga mat för det är så tråkigt men ha playmates med andra mammor. Absolut, för barnens skull. Kanske skulle jag inte städa av den enda anledningen att jag aldrig lyckas göra det så noggrant. Skulle vara skitigt för jämnan och hur bra hemmafru skulle jag vara då? Nej, jag skulle ha en städerska. Jag menar har man råd att ha mig hemma borde vi ha råd med en städerska. Tvätta skulle jag nog överlämna till henne också, nu när hon ändå städar, hon får säker bra betalt. Min man skulle inte vara snål så. Särskilt inte med tanke på att han aldrig är hemma och ligger med sin sekreterare. Stryka skulle jag kunna göra. Nej, förresten, jag brukar bränna hål på kläderna med strykjärnet. Min huvuduppgift skulle nog vara att ta hand om barnen så fort min man har hämtat dem från dagis. Om inte barnflickan tar dem till lekparken efter middagen som hon har gjort till oss. Detta skulle passa mig perfekt.
Kommentera inlägget här: