Mina barns mormor är min mamma

Det är tyst som i graven och endast tomten är vaken. Kommer jag aldrig få bo hemma hos mamma och pappa igen? Bo på riktigt, som i att äta frukost vid runda bordet eller se mamma städa grytskåpet för tioende gången på en månad. Ska jag aldrig mer behöva slåss om toaletten? Så sorgligt. Måste med omedelbar verkan skaffa man och barn. Gå direkt till familjelyckan, direkt utan att passera gå. Jag undrar om det är så fantastiskt det där alla säger, det där om att få barn.
Om jag får barn ska de då bli min mammas barnbarn. Och jag är då inte längre barn utan mamma och innebär det att mina barn är barn. Min mamma är mina barns mormor och jag är deras mamma. Om barn är det bästa vi har då väljer jag att fortsätta vara det och ha min mamma för mig själv. Mina barn ska inte komma och tro att de betyder mer för henne bara för hon är deras mormor och de är hennes barnbarn.

Godnatt ♥

Kommentera inlägget här: