aliciabotilda

GYMKILLEN HOS MIG

Igår satte rean igång och vi fördrev dagen med att plocka upp kläder från golvet, tömma provhyttar men framför allt stå i kassa. När kön var så lång att du inte kunde se dens slut började jag svettas som en gris och känna mig yrslig. I högt tempo ansatte jag och min kollega den, en efter en.

När jag tittar upp skymtar jag gymkillen lite längre bak i kön. Min gymkille, min vältränade och underbara gymkille. Här, hos mig. Hjärtat bankar fortare och fortare. Snart skulle han stå vid disken och jag skulle skaka så våldsamt som jag gör när jag blir riktigt nervös. Jag tittar upp och utbrister i ett långt och förvånat "heeeej". Samtalet oss emellan är mjukt och intensivt. Han minns vårt samtal sist och han fortsätter. Jag ber om legitimation och det enda jag kan tänka på är att jag måste se vilket år han är född. Spänningen stiger. 74. Han är född 74.

Jag börjar le och slutar sedan inte på hela dagen.

74 är så mycket bättre än 73.