aliciabotilda

Efter den lyckade 25-årsfest i lördags bestämde jag och en vän oss för att ta en taxi de tre milen hem. Jag fick äran att ringa växeln och beställa. Någonstans då taxametern stod på 100 :- hoppade vi av och bytte taxibil. Vi var inte nöja med det rörliga priset och fick ett fast av konkurrenten. Finanskrisen hade bitet oss i tån. Jag lugnade ner mig efter 1,5 mil. Min vän han somnade. Taxicahuffören gav mig sitt visitkort och bad mig ringa igen till nästa resa. Tydligen hade han roats av mitt upproriska tillstånd.

Väl hemma (hos mamma och pappa) knackar jag på mina föräldras sovrumsdörr och går in. Pratglad som få går jag över hela kvällen med min mamma. Från nervositeten, till försvinnandet, lekarna, presentöppning, till vänskapsband som knöts. Pappa råkade ligga brevid och höra allt. Efter tio minueters iver från min sida var han inte lika glad. Han bad mig gå och lägga mig. Han bad mig lämna rummet och sova ruset av mig. Jag gjorde som jag blev tillsagd.