NÄR JAG TOG KNARK

En gång för mycket länge sedan testade jag på knark. Jag brassade på så att säga. Ute på en gata i Amsterdam stod jag och sög och sög tills luften tog slut. Jag hade redan krökat endel på kvällen och det där jag sa i nyktert tillstånd hade redan glömts bort. Jag ska aldrig testa droger. Jo, tjena efter några bira, en sexshow och en runda på Red-Light District var jag up for anything. Omdömmet tappades. Sedan satt jag där på badrumsgolvet på hotellrummet fylld av ångest. Efter det blev jag lättad och älskade alla. Denna sinnestämning kan numera framkallas utan brass. För ångesten, ge mig en påse Estrella cips. För lättnadskänsla, ett lavemang. För villkorslös kärlek, en helkväll med min hund Sigge. Ja, vem behöver knark egentligen? Inte jag.

Kommentera inlägget här: