aliciabotilda

Jag träffade min stork på utestället i torsdags. Han är ett sådant bra tidsfördriv när man inte har något annat.

Jag är inte kär men åren har gått och emellannåt så stöter vi på varandra någonstans, kramas lite och tar adjö. Vi finns för varandra när vi som mest behöver det. I torsdags dansade vi i armkrok till Cotten Eyed Joe och jag räckte upp för att krama hans storkmidja där storkbenen tog vid.

Sen sa vi hej-då.

Storken och jag när jag kommer på andra tankar kommer inte få storkbebisar och bo i storkeland. Vi är inte menade för varandra. Nu ska jag inte stork kyssas med honom i fortsättningen så han kan hitta sig en storkfru och leva storkliv.

För det är han värd.