PAPPA I EN MINUT OCH 17 SEKUNDER

Två dagar på rad har jag nu ringt till min pappa. Jag vill höra hur han mår då jag inte är där hemma och ser till honom. Jag ringer och på 1 minut och 17 sekunder är det över.

Jag säger hej, frågar hur han mår och beklagar ishockeyn. Pappa svarar att han visste de skulle förlora. Jag säger att han då inte behövde se matchen eftersom han som alltid tror sig veta utgången. Han skrattar. Han frågar om jag är ute och går. Jag berättar att jag är på väg till mormor. Jag frågar vad som händer under dagen. Pappa talar om att det är fotboll och hockey på tvn. Fullt upp tycker jag då. Vi säger vi hörs, vi säger puss, vi lägger på.

1 minut och 17 sekunder.


Kommentera inlägget här: