S R V A K E N

Inatt låg jag och lyssnade till Sven Wolters ljuvliga stämma i hörsnäckan. Han var med på Sveriges Radio. Han pratade om fred på jorden. Han pratade om sådana saker man vill lyssna till intill midnatt.

Därefter kom SR Vaken där det var önskedags. Jag önskade en låt, väntade en halvtimme, önskade en låt till och väntade. Istället för att få min låt spelad fick jag lyssna till alla hälsningar kärestan emellan.

Där låg jag ensam, övergiven, en lördag natt i min säng och förlitar mig på radion och vad gör SR? Skjuter mig i huvudet, hänger mig i bröstvårtorna och fördmjukar mig så till den milda grad att jag börjar gråta hejdlöst.

Kunde jag inte ens fått höra lite Bob Dylan innan jag somnade. Hade det varit så mycket begärt.

F U C K   S R.
Kommentera inlägget här: