T R A G I S K A H E L V E T E
Jag mår inte bra. Jag mår inte bra. Det funkar inte. Det går inte. Har inte ro till att sitta still, inte energi till att röra på mig. Jag är ledsen men vet inte varför. Det är inte kul. Ingenting är kul, inte att det är februari, inte att jag blir uppvaktad, inte att jag ska till Dublin på torsdag, inte att jag snart ska hem, inte att jag är här, inte att jag har ett liv. Jag har panik, jag får panik. Det är inte hemlängtan, det är inte något jag vet. Jag vet inte. Fan. Ja det är klump i brösten. Det är orolig, panik. Fan, fan. Jag är för ledsen för att gråta, för trött för att sova. Inget går riktigt vägen. Expresso på parkbänken. Ah, det hjälpte inte. Vill jag plugga? Ska jag skicka ett meddelande? Mamma? Rastlös. Jag är rastlös, just det. Inte mod nog att ta mig här ifrån. Jag vill hem. Nej, det vill jag inte. Jag vill inte förvänta mig, nej det blir aldrig så. Jag vill krama Ems, är du ensam? Bg, ja jag pratade med dig. Fan, du är där, jag är här. Pappa, tittar du på hockeyn. Jag är ensam, lyssnar på radion men inte med dig pappa. Ska vi grilla flickor? På din bakgård.. Ja, after beachen på söndag. Var är min lägenhet, nycklarna.. Fan fan. Varför slutade jag på jobbet. Jag kunde varit kvar. Bla bla bla. Jag vet vad det här ger mig, kommer göra mig så stark, jag är stark, jag spyr. Jag vill inte veta. Det hjälper inte. Jag behöver en kram, jag behöver fredagsmys, jag behöver rhodos pizza, statiol, sigge. Jag mår illa. Jag vill ge upp. Jag kan inte. Jag vill träffa Inger. Lever du? Jag vill dricka, mycket. Nej inte som midsommar. Jag orkar inte vara stark. Jag vill vara rödgråten. Du ska, du klarar, du försöker, du måste, du tänker, du borde, du är, du kan. Nej, jag är inget av det. Jag är trött. Så trött. Vi förlorar, men vi tar silver, damkronorna. Jag vill ha tjejerna, killarna. Åh jag är så jävla arg! Jag vill prata, prata, prata. Fan. Tragiskt helvete, kan det bara få vara det?