SPECIELL ÄR JAG
Under denna tiden kom jag att lära mycket om mig själv, tack vare mig själv. Men också tack vare en tjej som hade kommit betydligt längre i livet än mig. Hon var yngre men ack så mycket klokare.
För mig har det alltid varit oerhört viktigt att vara omtyckt av alla. A L L A. Under skolåren led jag prestationsångest så svår att läraren ringde hem till mamma och bad mina föräldrar sluta ställa så höga krav på mig. Mamma förklarade att den pressen inte kom från dem utan från mig själv. Det räckte inte med bra resultat och en trivsam tillvaro, goda vänner och en kul fritid. Jag eftersträvade alltid mer och när jag inte nådde det gick jag ner mig totalt.
Den här tjejen som öppnade en annan värld för mig umgicks jag med i tid och otid under min tid iväg. Konstigt nog trivdes vi bra i varandras sällskap trots att vi var så olika. Så var vi ute och dansade en natt och träffade på ett par tjejkompisar. På dansgolvet hamnade vi en bit från varandra.
Hela vägen hem sedan hävdade jag bestämt till min kompis att de andra med avsikt dansat en bit ifrån oss eftersom som jag uttryckte det "inte gillade oss". När jag tjatade på ett tag stoppade min väninna mig mitt i en mening, vände sig mot mig och tittade mig i ögonen och sa "inte går väl dem ut för att dansa av anledningen att försöka undvika oss på dansgolvet". Så var det ju givetsvis.
På något sätt trodde jag att hela världen kretsade kring mig då jag trodde att folk ägnade en del av sin tid av att undvika mig.
Speciell är jag men inte så speciell.
Jag behöver prata med den här tjejen igen. Tur jag har hennes nummer.
Tur att vi hade varandra säger jag. Du vet var jag finns.