TONÅRINGEN SOM PRAOELEV

Tonåringen praktiserar i en spelbutik denna vecka och det är därför han sover hos mig. Inte för att jag är kul att umgås med.

Idag ringer tonåringen till mig på jobbet.

- Tjena, det är jag, du är det okej för dig att jag jobbar till sju?

Egentligen får tonåringen bara "jobba" mellan 10-15 annars finns det något som kallas barnarbete. Jag tänker att han gärna vill vara kvar och säger;

- Jo, det går väl bra men vill du inte hellre komma hem vid sex och äta pannkakor med mig?
- Nääää.
- Det är okej, vi ses hemma då.

Nu börjar tonåringen viska i telefonen.

- Du förstår, han jag jobbar med han kan inte så mycket så jag måste hjälpa honom.

Det är härligt med tonåringar som vågar tro på sig själva.

För min del ser jag redan nu framför mig hur min blivande man lämnar mig för sitt jobb.

Det går fint, jag har redan vant mig.

Kommentera inlägget här: