aliciabotilda

BRÄNT BARN SKYR ELDEN

Är det som i det gamla talesättet? "Bränt barn skyr elden?".

Är jag bränd och rädd för elden? Har jag någon gång blivit så djupt sårad att jag flyr hellre än fäktas. Kanske är det jag som inte letar tillräckligt hårt och därför aldrig finner den där kärleken som jag så gärna vill ha.

Men om jag är brännskadad borde jag väl inte längta så mycket.

Jag förstår att jag inte är bränd, men det hade varit så mycket enklare om det varit så.

Då hade det funnits en förklaring till varför jag inte hittar någon att tycka om.

Då hade det inte varit så svårt.

Inte så fel på mig.

(Trots detta inser jag att jag är nästan intill felfri)