TJEJKOMPISAR

Jag tänker kompisar, tjejer i synnerhet. Är det inte fantastiskt hur vi riktiga vänner har förmågan att hålla varandra bakom ryggen, har en betryggande hand på varandras axlar och alltid uppmuntrande och tröstande ord att säga varandra. Det finns alltid tusen vackra saker att säga om varandras hår och alltid är vi enligt varandra sanna vänner. Och när killen inte ringer, då är han inte bara inte intresserad, nej då menar vi till varandra att han är rädd, tappat sin telefon, väntar på att du ska höra av dig eller kanske ligger på sjukhus. Han är kanske död. 

Jag undrar om det inte ibland hade varit skönare att ha någon som sa; fuck him, han vill inte träffa dig, ryck upp dig och gå vidare i livet.

Fast tills vidare kan vi bara hoppas på att han dött.
Kommentera inlägget här: